Går genom staden,
tittar i marken
Vill lyfta blicken men ser bara oss två
I alla andra,
de som ser färger
Och lever i nuet men jag lever då
Står här tung som byn
Med stilna grå statyn
Du var så fin
Att du fått allting
Jag lärt att känna som en matröm
Som en matröm
När du var min
Det var så vackert men nu känns allting som en matröm
Som en matröm
Vi var det som lyser
Mitt i det gråa
Vi var de färger du sa du aldrig sett
Jag minns det vi hade
Som ljusa pasteller
Nu suddar jag bort dig och du tror det är lätt
Kökern springer fram
Kommer ingenstans
Du var så fin Att du fått allting
Jag lärt att känna som en matröm Som en matröm
När du var min
Det var så vackert men nu känns allting som en matröm Som en matröm
Du gav ett helt nytt perspektiv På hur
fint livet kunde bli Jag saknar dig
Du gav ett helt nytt perspektiv På hur fint livet kunde bli
Jag saknar dig
Du var så fin
Att du fått allting Jag lärt att känna som en matröm
Som en matröm
När du var min
Det var så vackert men nu känns allting som en matröm Som en matröm
Du gav ett helt nyttt perspektiv
Du gav ett helt nytt perspektiv
På hur fint livet kunde bli Jag saknar dig