Nær morgonen
De smyger in i stängda sovrum
och tränger in i hennes dröm
Virvla, rambla, påta, baka
vaknar upp på julingsljuset
Om hon ropar, ropar
Gör mig inte rädd, ja
Jag vill inte dömas
av en tidsmatt
Inte kontrolleras
Vattnet släller mig
En förändrar se mig
Jag är inte blod
Dagen frier sina fångar
och vandrar in i nattens vann
Där får hon dricka sina drömmar
Hon kallas vid sitt rädda namn
För de tunga steg i fjärgan
Från dem som vaktar solens dag
Hon kastar av sig sina kläder
inför moralens svart parad
Om hon ropar, ropar
Rädd som en svart kvinn
Låt mig inte andas
Som kväll på vägg
När ens kronan tynger
Huvuden i sjuk munnen
Tålar han dem inte får
Om hon ropar, ropar
Rädsla föll i krig
Låt mig inne andas
Orsaker vänder mig
Narrens klorna tynger
Huvuden i sju
Månen talar galet
Är det endelång?
Om hon ropar, ropar
Hjälp mig hindre
Jag vill inte dömas
Av en tidsmaskin
Inte kontrolleras
Vattnet stänger mig
Ändå blir det steg
Jag har aldrig mått
Om hon ropar, ropar
Rädsla föll i krig
Låt mig inne andas
Om hon ropar, ropar
Rädsla föll i krig
Hjälp mig hindre
Jag vill inte dömas
Av en tidsmaskin