Nu sitter han och sjunger igen
Och han ler och förvandlas som pojkarna gör
När inget finns att teatra inför
Och han tror han är förälskad igen
Det är så mycket i skallen
Men när du säger godnatt kära vän
Står du påklädd i hallen
Och du går och han krymper
Som pojkar blir små när de är nakna med kläderna på
För du
Såg mer än en fåfängs gitarr
Du slet av en dräkt av en arm
Och lät mina bjällror få falla
Som nu
När teater känns något befängs
I gryning när krogen har stängt
Faller bjällror från alla
Men mörkret faller bittert igen
Så han skrattar
Skrattar med ljuset
Och du gråter i tystnad igen
Med alla exor i huset
Och han ringer och säger
Det mörker du ser
Gör att stjärnorna märks lite mer
Så han sjunger sina sånger igen
Och du ler åt hans iver
Och när du säger
Det ljusna min vän
Ja då sitter han redan och skriver
Att ljuset blir större när natten tar form
Och värmen blir mer värd i storm
Och du
Tog del av min fåfängs gitarr
Du skrattar med en fallens närm
Två clowner som vrålar i natten
Som nu
När teater känns mer relevant
När det enda är mörkt som är sant
Förstår jag den flygande skratten
Jag kräver upp servilorna
Att han bara älskar att den får vara
Intresserad, tveksam och beredd
rightly
Det mulasa * vi kör